Uppskov: Substantiv / ˈʉpˌskoːv /
Uppskov refererar till en temporär fördröjning eller ett avbrott av en åtgärd, ofta i samband med betalningar, beslut eller åtaganden. Inom juridik och ekonomi innebär uppskov att en person eller ett företag får extra tid för att uppfylla sina skyldigheter, exempelvis att betala skatt eller avbetalningar. Det kan också användas i mer allmänna sammanhang för att beskriva en paus eller fördröjning i olika processer.
Definitioner av uppskov
1. Temporär fördröjning
En tillfällig paus i en åtgärd eller process.
2. Förlängning av tid
Möjlighet att få mer tid för att fullgöra en skyldighet eller uppgift.
Exempel på ”uppskov” i en mening
- Han ansökte om uppskov för att få mer tid att betala sin skatt.
- Domstolen beviljade ett uppskov i rättegången för att samla in mer bevis.
- Företaget fick ett uppskov med betalningen av sina skulder under den ekonomiska krisen.
- Det var en stor lättnad att få ett uppskov på lånet i ytterligare tre månader.
- Uppskovet gjorde att hon kunde planera sin ekonomi bättre under det kommande året.
Synonymer till uppskov
- Fördröjning
- Förlängning
- Avbrott
Ursprung
Ordet ”uppskov” härstammar från det fornsvenska ordet ”uppskova”, vilket innebär att skjuta upp något. Det används i både juridiska och vardagliga sammanhang för att beskriva fördröjningar och pauser.
Ordets historia
Etymologi
Termen har använts länge i svenskan för att beskriva situationer där åtaganden eller skyldigheter skjuts på framtiden.
Första kända användning
Ordet har använts i olika texter och dokument för att referera till avbrott i betalningar och åtaganden.
Relaterade termer
Betalningsuppskov
En specifik typ av uppskov där betalning av en skuld skjuts upp.
Uppskovsavtal
En överenskommelse mellan parter om att skjuta upp en åtgärd eller betalning.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
