Tattare: Substantiv / tat·ta·re / ˈtɑːtɑːr /
Tattare är en term som historiskt använts för att beskriva en grupp människor med romska rötter, särskilt i Sverige och andra nordiska länder. Ordet har en komplex och negativ konnotation, och det har använts för att referera till en marginaliserad och utsatt befolkningsgrupp.
Definitioner av tattare
1. Romsk grupp (negativ konnotation)
(Ordet har använts nedsättande och har bidragit till stigmatisering av romska människor i Sverige.) En folkgrupp med romska rötter, ofta associerad med en specifik kulturell identitet och livsstil.
Ursprung
Ordet ”tattare” har sitt ursprung i svenska och har använts sedan minst 1800-talet för att beskriva romska människor. Användningen av termen har dock varierat över tid och kan ses som stötande av många.
Ordets historia
Etymologi
Dess exakta härkomst är osäker. Det används allra oftast i en negativ kontext.
Första kända användning
Första kända användning skedde i det svenska språket under 1800-talet, i samband med en växande medvetenhet om romska grupper i landet.
Relaterade ord
Diskriminering
Behandling av individer eller grupper på ett orättvist sätt, vilket har drabbat romer genom historien.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
