Solid: Adjektiv / solid / ˈsɒlɪd /
Solid beskriver ett tillstånd av att vara fast och stabil, utan håligheter eller tomrum. Ordet används inom olika sammanhang, inklusive fysik, kemi och allmän beskrivning av föremål, material eller strukturer. Soliditet kan också referera till något som är pålitligt och hållbart.
Definitioner av solid
1. Fysisk form
En typ av materia som har en definierad form och volym, i motsats till vätska eller gas.
2. Pålitlig och stabil
Beskriver något som är stabilt och hållbart, ofta använt i överförd bemärkelse.
Exempel på ”solid” i en mening
- Stolen var tillverkad av solid ek, vilket gjorde den mycket hållbar.
- Byggnaden hade en solid struktur som kunde motstå kraftiga vindar.
- Han gav ett solid argument för sin ståndpunkt under debatten.
- Vattnet i glaset var inte solid, utan hade en flytande form.
- Hans prestation var solid och imponerade på alla i publiken.
Synonymer till solid
- Fast
- Stabil
- Hållbar
Ursprung
Ordet ”solid” härstammar från det latinska ordet ”solidus,” som betyder ”fast” eller ”stabil.” Det har använts i olika vetenskapliga och tekniska sammanhang.
Ordets historia
Etymologi
Termen har använts inom fysik och matematik för att beskriva fasta ämnen och former.
Första kända användning
Det första dokumenterade bruket av termen kan spåras tillbaka till antiken inom vetenskaplig litteratur.
Relaterade termer
Soliditet
Ett begrepp som beskriver ett objekts förmåga att motstå yttre påfrestningar.
Fasta ämnen
Material som har en definierad volym och form, till skillnad från vätskor och gaser.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.