Pondus

Betydelse, definition och exempel i svenskan

Pondus: Substantiv / pon·​dus / ˈpɒn.dəs /

Pondus refererar till tyngd eller dignitet, ofta i en social eller personlig kontext. Det kan beskriva en persons karisma, auktoritet eller förmåga att inspirera respekt och förtroende. Pondus kan också användas för att beskriva substans eller vikt i argument och resonemang.

Definitioner av pondus

1. Tyngd eller dignitet

Att ha en närvaro som skapar respekt och erkännande i en grupp eller sammanhang.

2. Substans i argument

Att ett argument eller en åsikt har styrka och tyngd, vilket gör den mer övertygande.

Exempel på ”pondus” i en mening

  1. Hans tal hade ett stort pondus och lyckades engagera hela publiken.
  2. För att vinna respekten hos sina kollegor måste man uppvisa ett visst pondus i sina beslut.
  3. Debattören hade ett sådant pondus att ingen vågade motsäga honom.
  4. Hennes pondus i rummet var omisskännlig; alla lyssnade noga på vad hon hade att säga.
  5. Det krävs pondus för att leda ett stort team och ta svåra beslut.

Synonymer till pondus

  • Tyngd
  • Autoritet
  • Betydelse
  • Dignitet

Ursprung

Ordet ”pondus” kommer från latinets ”pondus,” som betyder ”vikt” eller ”tyngd.” I svenskan har ordet fått en mer abstrakt betydelse som rör karisma och respekt.

Ordets historia

Etymologi

Pondus började användas i svenskan under tidigt 1900-tal för att beskriva en persons auktoritet och dignitet.

Första kända användning

Termen användes först inom akademiska och politiska sammanhang för att beskriva ledarskapskvaliteter.

Böjelser av ”pondus”

  • Singular: pondus
  • Plural: pondusar

Relaterade ord

Ponduskaraktär

En person som utstrålar pondus och karisma i sina handlingar och uttryck.

Pondusfull

Att ha eller uppvisa en stor mängd pondus eller dignitet.

Vi använder cookies för att ge dig en bra användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår hemsida kommer vi att anta att du är okej med detta.