NPC: Abstrakt / NPC /ˌɛn.piːˈsiː/
NPC står för ”non-player character,” vilket refererar till karaktärer i videospel eller rollspel som inte styrs av spelaren. Istället kontrolleras de av spelets programmering och är designade för att interagera med spelaren eller fylla specifika roller i spelets berättelse.
Definitioner av NPC
1. Icke-spelarkaraktär
En karaktär i ett spel som inte styrs av en spelare, utan av spelets programmering.
2. Interaktionspunkter
NPC:er används ofta för att ge spelaren information, uppdrag eller andra interaktiva element.
Exempel på ”NPC” i en mening
- Spelet innehåller många NPC:er som ger dig uppdrag att slutföra.
- Du kan interagera med NPC:er för att få ledtrådar om spelets historia.
- Några NPC:er har unika personligheter som gör spelet mer levande.
- I det här spelet är NPC:er avgörande för att bygga världen och berättelsen.
- Utvecklarna har skapat mer realistiska NPC:er som kan svara på spelarens val.
Synonymer till NPC
- Icke-spelarkaraktär
- Spelkaraktär
- Bakgrundskaraktär
Ursprung
Termen NPC började användas i rollspelskretsar under 1980-talet och har blivit en standardbeteckning inom spelutveckling och design.
Ordets historia
Etymologi
Förkortningen ”NPC” står för ”non-player character,” vilket direkt översätts till ”icke-spelarkaraktär.”
Första kända användning
Ordet började användas i samband med bordsspel och tidiga datorspel där karaktärer kontrollerades av systemet snarare än av spelare.
Relaterade ord
AI-karaktär
En karaktär som styrs av artificiell intelligens, ofta för att simulera mänskligt beteende.
Spelare
En person som aktivt deltar i spelet och kontrollerar en karaktär.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
