Native

Native: Adjektiv / native /ˈneɪtɪv/

Native är ett engelskt ord som även används informellt i svenskan. Ordet avser något som är ursprungligt eller inhemskt i ett specifikt område. Termen används ofta för att beskriva personer, språk, djur eller växter som har sitt ursprung i ett visst geografiskt område. Inom lingvistik refererar ”native” till ett språk som en person har lärt sig från tidig barndom, vilket ger en djupare förståelse och förmåga att använda språket på ett naturligt sätt. Begreppet kan också tillämpas i kulturella sammanhang för att indikera en stark koppling till en viss plats eller tradition.

Definitioner av native

1. Ursprungsbefolkning

En person eller grupp som har sitt ursprung i ett specifikt geografiskt område, ofta i kontrast till invandrare eller personer med annat ursprung.

2. Inhemskt språk

Det språk som en individ har lärt sig som sitt första språk, vilket ofta innebär en djup kulturell och social förståelse.

Exempel på ”native” i en mening

1. Hon är en native talare av spanska och kan flytande konversera på flera dialekter.
2. De native amerikanska stammarna har en rik historia och kultur som sträcker sig över många generationer.
3. Vi besökte en native marknad där lokalbefolkningen sålde hantverk och traditionell mat.
4. Han har alltid varit fascinerad av native växter och deras användning inom traditionell medicin.
5. Som en native av denna region känner jag att jag har en djupare förståelse för dess traditioner.

Synonymer till native

• Inhemsk
• Ursprunglig
• Född här

Ursprung

Termen ”native” används för att beskriva något som har sitt ursprung i en viss plats eller kontext, vilket ofta innebär en stark koppling till lokala traditioner och sedvänjor.

Relaterade ord

Native speaker

En person som talar ett språk som sitt modersmål, vilket ger dem en djup förståelse för språkets nyanser och kulturella kontext.

Inhemsk art

En växt- eller djurart som är naturligt förekommande i ett visst område och inte har introducerats av människor.