Monopol: Substantiv / monopol /mɔnoˈpɔl/
Monopol avser en marknadsstruktur där en enda producent eller säljare har fullständig kontroll över en viss vara eller tjänst, vilket innebär att det inte finns några direkta konkurrenter. Monopol kan leda till högre priser och mindre innovation, eftersom den monopolistiska aktören inte behöver oroa sig för konkurrens. Monopol kan uppstå naturligt eller genom lagstiftning och kan också vara ett resultat av företagsfusioner.
Definitioner av monopol
1. Marknadskontroll
En situation där ett företag har ensamt ägande eller kontroll över produktionen av en vara eller tjänst.
2. Ingen konkurrens
En marknad där det inte finns några alternativa producenter eller leverantörer av en viss produkt.
Exempel på ”monopol” i en mening
- Företaget har etablerat ett monopol på marknaden för mobiltelefoner.
- Monopol kan ha negativa effekter på konsumenterna genom att höja priserna.
- Regeringen övervakar och reglerar monopol för att skydda konsumenternas intressen.
- Det finns lagar som syftar till att förhindra skapandet av monopol i vissa branscher.
- Diskussionen om monopol har blivit aktuell i samband med stora teknikföretags dominans.
Synonymer till monopol
- Enkelt ägande
- Monopolställning
- Kontroll
Ursprung
Ordet ”monopol” härstammar från det grekiska ordet ”monopolion”, som betyder ”ensam försäljning”. Termen har använts inom ekonomi och juridik för att beskriva monopolistiska marknadsstrukturer och deras effekter på ekonomin.
Relaterade ord
Oligopol
En marknadsstruktur där ett fåtal företag dominerar marknaden, men det finns fortfarande viss konkurrens.
Antitrustlagar
Lagstiftning som syftar till att förhindra monopol och främja konkurrens på marknaden.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
