Momentum: Substantiv / mo·men·tum /məˈmɛntəm/
Momentum avser den rörelsemängd som ett föremål har, vilket beror på dess massa och hastighet. Inom fysiken beskriver momentum hur mycket rörelse ett objekt har och hur svårt det är att stoppa det. Begreppet används också metaforiskt för att beskriva framdrift eller utveckling inom olika sammanhang, såsom projekt eller idéer.
Definitioner av momentum
1. Rörelsemängd
En fysisk storhet som beror på ett objekts massa och hastighet.
2. Framdrift
En positiv rörelse eller utveckling mot ett mål, ofta i en organisatorisk eller social kontext.
Exempel på ”momentum” i en mening
- Bilen hade ett stort momentum när den närmade sig korsningen.
- Projektet fick momentum efter den senaste finansieringen.
- Att behålla momentum är viktigt för att nå våra mål i tid.
- Fysikerna mätte momentum för att förstå rörelsen hos partiklar.
- Vi behöver öka vårt momentum för att slutföra arbetet innan deadline.
Synonymer till momentum
- Rörelsemängd
- Framdrift
- Impuls
Ursprung
Ordet ”momentum” härstammar från latinets ”movere,” vilket betyder ”att röra” eller ”att flytta.”
Ordets historia
Etymologi
Begreppet har använts inom fysiken för att beskriva rörelse och dynamik, och har senare fått en bredare användning i olika sammanhang.
Första kända användning
Termen började användas inom vetenskapliga och matematiska sammanhang för att beskriva relationen mellan rörelse och kraft.
Relaterade ord
Momentumprincipen
En princip som beskriver hur rörelsemängd bevaras i en isolerad system.
Impuls
En förändring av momentum, ofta relaterad till kraft och tidsfaktor.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
