Malignitet: Substantiv / maˌliːɡnɪˈtɛt /
Malignitet avser en ondartad eller skadlig egenskap, ofta i samband med medicinska tillstånd. Inom medicin används termen för att beskriva tumörer som är cancergenererande och som kan sprida sig till andra delar av kroppen. Maligna tumörer växer okontrollerat och kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Begreppet kan också användas mer generellt för att beskriva destruktiva eller skadliga beteenden och avsikter.
Definitioner av malignitet
1. Medicinsk term
En ondartad tumör eller cancer som har potential att sprida sig till andra vävnader eller organ.
2. Skadlig natur
En egenskap eller handling som orsakar skada eller är destruktiv.
Exempel på ”malignitet” i en mening
- Läkaren bekräftade diagnosen av malignitet efter att ha analyserat biopsin.
- Patienten genomgick behandling för att bekämpa sin malignitet.
- Det är viktigt att tidigt upptäcka malignitet för att öka chanserna till överlevnad.
- Studien fokuserade på faktorer som bidrar till malignitet inom olika cancerformer.
- Hans malignitet manifesterade sig genom negativa och skadliga beteenden mot andra.
Synonymer till malignitet
- Ondartadhet
- Skadlighet
- Destruktivitet
Ursprung
Ordet ”malignitet” härstammar från det latinska ordet ”malignus”, vilket betyder ”ondskefull” eller ”skadlig”. Det började användas inom medicin under 1700-talet för att beskriva cancerösa tillstånd.
Relaterade termer
Benignitet
En godartad tumör eller tillstånd som inte sprider sig och vanligtvis inte orsakar allvarliga hälsoproblem.
Cancer
En sjukdom som kännetecknas av okontrollerad celldelning och spridning av maligna celler.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
