Fastighetsbeteckning

Fastighetsbeteckning: Substantiv / fastighetsbeteckning /fɑːstɪˈheːtsˌbeːtɛkːnɪŋ/

Fastighetsbeteckning är en unik identifierare som används för att skilja olika fastigheter åt inom fastighetsregistret. Denna beteckning kan innehålla information om kommun, område, samt en specifik nummer- och bokstavskod som tydligt anger en viss fastighet. Fastighetsbeteckningen används vid transaktioner, skatteärenden och juridiska dokument för att säkerställa att rätt fastighet avses.

Ett exempel på en fastighetsbeteckning kan se ut så här: ”Kville 1:23”.

Definitioner av fastighetsbeteckning

1. Unik identifiering

En specifik kod eller beteckning som identifierar en viss fastighet inom ett fastighetsregister.

2. Juridisk betydelse

En term som används i rättsliga sammanhang för att ange en fastighet i kontrakt och överenskommelser.

3. Skatterelaterad användning

Används för att fastställa skattepliktiga egendomar och avgifter i samband med fastigheter.

Exempel på ”fastighetsbeteckning” i en mening

1. För att köpa huset behövde vi ange fastighetsbeteckningen i kontraktet.
2. Fastighetsbeteckningen hjälper myndigheterna att hålla reda på äganderätten till mark.
3. Varje fastighet i kommunen har en unik fastighetsbeteckning som används i registreringen.
4. Det var viktigt att kontrollera fastighetsbeteckningen innan vi genomförde affären.
5. Fastighetsbeteckningen kan ofta hittas på kartor över det aktuella området.

Synonymer till fastighetsbeteckning

• Fastighetsidentifikation
• Fastighetskod
• Fastighetsnummer

Ursprung

Termen ”fastighetsbeteckning” kommer från det svenska ordet ”fastighet”, som syftar på ett avgränsat markområde som ägs av en person eller en juridisk person, och ”beteckning”, som anger namngivning eller identifiering.

Relaterade ord

Fastighetsregister

En officiell förteckning över alla fastigheter och deras ägare i ett visst område.

Äganderätt

Rätten att äga och kontrollera en fastighet eller annan tillgång.