Dov: Adjektiv / dov /doːv/
Dov beskriver ljud som har en mörk, basig karaktär med mycket låg frekvens. Det kan referera till ljud som är tysta, dämpade eller otydliga, vilket ger en känsla av tyngd och djup. Termen används också för att beskriva hörselnedsättning, där en person har svårt att uppfatta ljud med högre frekvenser.
Definitioner av dov
1. Låg frekvens
En ljudkaraktär med mörka, basiga toner, ofta förknippad med ljud från t.ex. trummor eller basinstrument.
2. Dämpat ljud
Ett ljud som är svagt, otydligt eller har en låg volym, vilket ger en mjukare ljudupplevelse.
Exempel på ”dov” i en mening
- Den dova musiken skapade en lugn och avslappnande atmosfär.
- Vi hörde ett dov muller från långt borta, som kom från en åskstorm.
- Hans röst var dov och basig, vilket gjorde att han lät mer auktoritär.
- Det dova ljudet av vinden fick fönstren att skaka.
- De dova tonerna från instrumenten fyllde rummet med en varm känsla.
Synonymer till dov
- Döv (i hörselsammanhang)
- Basig
- Mörk
Ursprung
Ordet ”dov” kommer från det fornnordiska ”daufi,” vilket betyder ”döv” eller ”stum,” och har anpassats i svenskan för att också beskriva ljud.
Ordets historia
Etymologi
Termen har utvecklats för att fånga både akustiska och fysiska aspekter av ljud, inklusive dess mörka och dämpade karaktär.
Första kända användning
Begreppet har använts i svenska språket under en lång tid, främst för att beskriva ljud och hörsel.
Relaterade termer
Basljud
Ljud med låg frekvens som bidrar till djup och rikedom i musik och ljudmiljöer.
Ljudtryck
En mätning av ljudnivå som kan påverkas av både frekvens och volym.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
