Dominant: Adjektiv / do·mi·nant /ˈdɔmɪnænt/
Dominant refererar till individer, egenskaper eller grupper som har den främsta kontrollen eller det främsta inflytandet över någon eller något. Det beskriver också något som är huvudansvarigt eller framträdande i en viss situation. Termen kan även syfta på en personlighetstyp som är självsäker och bestämd, vilket gör att de ofta tar ledningen i sociala sammanhang.
Definitioner av dominant
1. Huvud- eller ledande
Som är huvudsaklig eller framträdande. Exempel: ”Hon var en dominant figur inom filmindustrin.”
2. Kontrollerande
Som har kontroll, auktoritet eller inflytande. Exempel: ”De dominanta djuren leder flocken.”
3. Bestämd eller självsäker
Beskriver en personlighet som är påträngande eller självsäker. Exempel: ”Han framstår som en dominant personlighet.”
Exempel på ”dominant” i en mening
- Hon hade en dominant roll i projektet, vilket påverkade beslutet.
- De dominanta egenskaperna hos hans ledarskap visade sig vara avgörande.
- Han har en dominant stil som gör att andra lyssnar på honom.
- I flocken finns det alltid en dominant individ som leder.
- Hans dominanta personlighet gör att han ofta tar initiativet i gruppdiskussioner.
Synonymer till dominant
- Huvud
- Ledande
- Kontrollerande
- Utrikespolitisk
- Avgörande
Antonymer till dominant
- Underlägsen
- Minimala
- Andra
Ursprung
Termen ”dominant” härstammar från det latinska ordet ”dominans”, vilket innebär att ha makt eller kontroll över något.
Ordets historia
Etymologi
Ordet har använts sedan antiken för att beskriva hierarkier och maktstrukturer och har fått betydelse inom olika vetenskapliga discipliner.
Relaterade ord
Dominans
Tillståndet av att ha makt eller kontroll över andra.
Underlägsen
En motsats till dominant, vilket refererar till något som har mindre makt eller inflytande.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
