Naiv: Adjektiv / naiv / naˈiːv /
Naiv beskriver en person som är oskyldig, lättlurad eller utan erfarenhet. Ordet används ofta för att karaktärisera någon som ser världen på ett enkelt och positivt sätt, utan att vara cynisk eller skeptisk. En naiv person kan ibland vara godtrogen och tro på det bästa hos andra, vilket kan leda till att de blir besvikna eller utnyttjade.
Definitioner av naiv
1. Oskuld
Att vara oskyldig eller sakna erfarenhet i en viss situation.
2. Godtrogen
Att ha en tendens att tro på andra och se det positiva i dem, ofta utan att vara kritisk.
Exempel på ”naiv” i en mening
- Hon var så naiv att hon trodde att alla alltid är ärliga.
- Hans naiva syn på livet gjorde honom sårbar för manipulation.
- Det är naivt att tro att allt alltid kommer att lösa sig av sig själv.
- Trots att hon var naiv, hade hon en fantastisk förmåga att inspirera andra.
- Hans naivitet visade sig när han investerade utan att göra ordentlig research.
Synonymer till naiv
- Oskuld
- Godtroende
- Naivitet
Ursprung
Ordet naiv kommer från det latinska ordet ”naïvus,” som betyder ”född” eller ”ursprunglig.”
Ordets historia
Etymologi
Termen har använts på franska sedan 1700-talet för att beskriva personer med oskyldiga eller enkla uppfattningar.
Första kända användning
Den första kända användningen av naiv i engelska språket går tillbaka till 1783.
Relaterade termer
Naivitet
En tillstånd eller egenskap av att vara naiv, ofta förknippad med brist på cynism.
Oskuld
En egenskap som innebär brist på erfarenhet eller kunskap, ofta i ett socialt sammanhang.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
