Halleluja: Interjektion / hal·le·lu·ja /ˌhæləˈluːjə/
Halleluja är ett uttryck av glädje och lovprisning, oftast använt i religiösa sammanhang för att uttrycka tacksamhet eller beundran inför Gud. Ordet har sina rötter i hebreiska och används flitigt inom kristendomen och judendomen.
Definitioner av halleluja
1. Uttryck för lovprisning
Ett ord som används för att uttrycka glädje och tacksamhet, särskilt i religiösa sammanhang.
2. Jublande uttryck
Används som ett utrop för att fira något positivt eller framgångsrikt.
Exempel på ”halleluja” i en mening
- Vid gudstjänsten sjöng församlingen halleluja för att fira högtiden.
- De utbrast ett halleluja när de fick reda på att de vunnit tävlingen.
- Hon kände att hon ville sjunga halleluja när hon fick jobbet.
- Varje gång de träffades, utbrast de i ett halleluja över sina framgångar.
- Sången avslutades med ett kraftfullt halleluja som ekade i hela kyrkan.
Synonymer till halleluja
- Lovprisning
- Glädjerop
- Tack
Ursprung
Ordet halleluja härstammar från hebreiska ”הללויה” (haleluyah), vilket betyder ”prisa Herren.” Det är en kombination av ”halel,” som betyder ”att prisa,” och ”Jah,” som är en förkortning av Guds namn.
Relaterade begrepp
Lovsång
En form av sång eller uttryck som används för att prisa och ära Gud.
Tacksamhet
En känsla av erkännande och uppskattning, ofta riktad mot Gud i religiösa sammanhang.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
