Kongruens: Substantiv / kon·gru·ens /kɔŋˈɡruː.əns/
Kongruens syftar på överensstämmelse eller samstämmighet mellan olika delar. Inom olika områden, som matematik, grammatik och psykologi, används termen för att beskriva hur element passar ihop eller är förenliga med varandra. Kongruens kan referera till både formella och informella relationer mellan olika enheter.
Definitioner av kongruens
1. Överensstämmelse mellan delar
Det handlar om att olika element är i harmoni eller i enighet med varandra.
2. Matematisk kongruens
Inom matematik refererar kongruens till att två figurer eller tal är lika i storlek och form, vilket ofta uttrycks genom kongruenssymboler.
3. Grammatikalisk kongruens
I grammatik syftar kongruens på att olika delar av en mening, som subjekt och verb, måste överensstämma i antal och genus.
Exempel på ”kongruens” i en mening
- Det är viktigt att det finns kongruens mellan mål och strategier i en verksamhet för att uppnå framgång.
- Matematiken lär oss att två trianglar är kongruenta om de har samma form och storlek, vilket kallas för kongruens.
- Grammatiskt sett krävs det kongruens mellan subjekt och verb för att meningen ska vara korrekt.
- Forskning visar att kongruens mellan personliga värderingar och arbetsmiljö påverkar anställdas trivsel.
- Det finns en kongruens mellan de olika teorierna som stöder denna hypotes inom psykologi.
Synonymer till kongruens
- Överensstämmelse
- Samstämmighet
- Enighet
Ursprung
Ordet ”kongruens” kommer från det latinska ”congruens,” som betyder ”överensstämmande.” Termen har använts i olika akademiska och praktiska sammanhang för att betona vikten av samhörighet och harmoni mellan olika element.
Relaterade begrepp
Kongruensrelation
En relation mellan objekt där de uppfyller vissa kriterier för att vara kongruenta.
Kongruent
Att vara i överensstämmelse eller ha samma form och storlek som något annat.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
