Sedering: Substantiv / se·de·ring /sɛˈdeːrɪŋ/
Sedering avser en medicinsk procedur där läkemedel används för att lugna eller söva en patient, vanligtvis för att underlätta en medicinsk behandling eller operation. Sedering kan vara ytlig, där patienten är medveten men avslappnad, eller djup, där patienten är medvetslös.
Definitioner av sedering
1. Medicinsk lugnande behandling
Användning av läkemedel för att minska ångest eller smärta hos en patient.
2. Sömntillstånd
Ett tillstånd av medvetslöshet eller nedsatt medvetande framkallat av läkemedel.
Exempel på ”sedering” i en mening
- Innan operationen fick hon sedering för att känna sig lugn och avslappnad.
- Patienten återhämtade sig snabbt efter sedering och var snart vaken igen.
- För vissa ingrepp krävs sedering för att minimera obehag under proceduren.
- Läkaren förklarade processen för sedering innan de började med behandlingen.
- Efter sedering var det viktigt att övervaka patientens vitala tecken noggrant.
Synonymer till sedering
- Bedövning
- Lugnande
- Sömninduktion
Ursprung
Ordet ”sedering” härstammar från det latinska ordet ”sedare,” som betyder ”att lugna” eller ”att stilla.”
Ordets historia
Etymologi
Begreppet började användas inom medicinen för att beskriva processer för att lugna patienter, särskilt inom kirurgi och tandvård.
Första kända användning
Sedering har använts i medicinska sammanhang sedan tidigt 1900-tal, men har blivit mer utbrett med utvecklingen av säkrare läkemedel och tekniker.
Relaterade ord
Bedövning
En medicinsk teknik för att blockera smärta under operationer, vilket kan inkludera sedering.
Anestesi
En bredare term som omfattar både sedering och fullständig medvetslöshet under medicinska ingrepp.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
