Habitat: Substantiv / ha·bi·tat /ˈhæb.ɪ.tæt /
Habitat avser den naturliga miljön där en art eller en grupp av organismer lever och utvecklas. Det inkluderar alla de abiotiska (icke-levande) och biotiska (levande) faktorer som påverkar livsmiljön, såsom klimat, växtlighet och tillgång till vatten.
Definitioner av habitat
1. Naturlig livsmiljö
Det specifika område där en organism eller art naturligt förekommer.
2. Ekologisk nisch
Det rumsliga och ekologiska utrymmet som en art behöver för att överleva och reproducera sig.
Exempel på ”habitat” i en mening
- Skogar utgör ett viktigt habitat för många djurarter, inklusive fåglar och däggdjur.
- Öknen är ett extremt habitat som ställer unika krav på de organismer som lever där.
- Bevarandeinsatser syftar till att skydda hotade habitat och de arter som är beroende av dem.
- Stadsområden kan också fungera som ett habitat för vissa anpassningsbara djur, såsom duvor och råttor.
- Klimatförändringar påverkar många arters habitat, vilket kan leda till minskad biologisk mångfald.
Synonymer till habitat
- Livsmiljö
- Biotop
- Miljö
Ursprung
Ordet habitat härstammar från det latinska ordet ”habitare,” vilket betyder ”att bo” eller ”att leva.” Termen används ofta inom ekologi för att beskriva de naturliga förhållandena för olika arter.
Ordets historia
Etymologi
Habitat har använts i vetenskapliga sammanhang sedan 1800-talet för att referera till djurs och växters livsmiljöer.
Första kända användning
Termen blev populär inom ekologin under tidigt 1900-tal, då forskare började studera organismer i sina naturliga miljöer.
Relaterade ord
Biotop
En specifik typ av habitat som har en distinkt uppsättning av växt- och djurliv.
Ekosystem
En större enhet som inkluderar ett habitat, tillsammans med alla organismer som lever där och de fysiska miljöfaktorer som påverkar dem.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
