Modus: Substantiv / mo·dus / ˈmoʊ.dəs /
Modus refererar till ett sätt eller en metod för att utföra något. Termen används inom flera olika områden, inklusive grammatik, filosofi och musik, för att beskriva olika tillstånd eller former av existens och funktion.
Definitioner av modus
1. Sätt eller metod
En specifik metod eller sätt att göra något på.
2. Lägesform
Inom statistik refererar modus till det värde som förekommer flest gånger i en datamängd.
Exempel på ”modus” i en mening
- Hon föredrar ett modus av samarbete i projekt istället för konkurrens.
- Statistiken visade att det vanligaste modus bland respondenterna var 5.
- Hans arbetsstil präglas av ett modus där han alltid prioriterar kvalitet över kvantitet.
- Företaget har infört ett nytt modus för kommunikation mellan avdelningarna.
- För att förstå textens budskap måste man känna till författarens modus och stil.
Synonymer till modus
- Sätt
- Metod
- Form
Ursprung
Ordet ”modus” kommer från latin och betyder ”mått” eller ”sätt.” Det har använts i olika sammanhang för att beskriva sättet på vilket något utförs eller presenteras.
Ordets historia
Etymologi
Termen ”modus” har sitt ursprung i latin och har bevarat sin betydelse genom olika språkliga och akademiska traditioner.
Första kända användning
Begreppet har använts i filosofiska och matematiska texter sedan antiken för att beskriva olika tillstånd och metoder.
Relaterade ord
Modus operandi
Ett latinskt uttryck som betyder ”arbetsmetod” och används för att beskriva en specifik metod eller stil som en person eller organisation använder för att utföra sina uppgifter.
Modus vivendi
Ett sätt att leva eller förhålla sig till andra i en viss situation, ofta med fokus på att uppnå en form av samlevnad eller kompromiss.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
