Nativitet: Substantiv / nativitet /naˈtɪvɪtet/
Nativitet avser födelsetal, det vill säga antalet födslar i en viss population under en specifik tidsperiod. Detta mått används ofta i demografiska studier för att analysera befolkningsutveckling och kan uttryckas som antal födda per tusen invånare. Hög nativitet kan indikera en snabbt växande befolkning, medan låg nativitet kan signalera att befolkningstillväxten stagnerar eller minskar.
Definitioner av nativitet
1. Födelsetal
Antalet födslar i en population under en viss tidsperiod, vanligtvis ett år.
Exempel på ”nativitet” i en mening
- Landets nativitet har sjunkit de senaste decennierna.
- Hög nativitet i vissa regioner påverkar befolkningssammansättningen.
- Forskare undersöker hur ekonomiska faktorer påverkar nativiteten.
Synonymer till nativitet
- Födelsetal
- Befolkningstillväxt
- Demografiskt födelsetal
Ursprung
Ordet ”nativitet” härstammar från latinets ”nativitas”, som betyder ”födelse”.
Relaterade ord
Mortalitet
Antalet dödsfall i en population under en viss tidsperiod.
Demografi
Vetenskapen om befolkningens sammansättning, storlek och utveckling.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
