Halloween: Substantiv / halloween /ˈhæloʊˌiːn/
Halloween firas den 31 oktober och är en högtid som traditionellt associeras med skräck, spöken och mystik. Termen ”Halloween” kommer från ”All Hallows’ Eve,” som hänvisar till kvällen före alla helgons dag, en kristen högtid som firas den 1 november. Ursprungligen härstammar Halloween från den keltiska festivalen Samhain, som markerade slutet på skördesäsongen och början på vintern. Under Halloween klär sig människor ofta i kostymer, går på ”trick-or-treating,” där barn samlar godis från dörr till dörr, och dekorerar sina hem med skrämmande teman som pumpor, spöken och spindelnät. Högtiden har blivit populär i många länder och inkluderar olika traditioner och firanden.
Definitioner av halloween
1. Högtid
En årlig fest den 31 oktober, där traditioner som kostymklädsel och godissamling förekommer.
2. Traditioner
Aktiviteter som inkluderar skrämmande dekorationer, pumpautsmyckning och firande av spökhistorier.
Exempel på ”halloween” i en mening
- Barnen älskar att klä ut sig på Halloween och gå runt i grannskapet för att samla godis.
- Vi planerar en skräckfilmkväll som en del av vårt Halloween-firande.
- Hon dekorerade sitt hus med pumpor och spöken inför Halloween.
- Det är en tradition att berätta spökhistorier runt lägerelden på Halloween.
- Förra året hade vi en fantastisk Halloween-fest med många kreativa kostymer.
Synonymer till halloween
- Samhain (ursprunglig keltisk festival)
- Allhelgonaafton
Ursprung
Termen ”Halloween” kommer från ”All Hallows’ Eve,” som hänvisar till kvällen före alla helgons dag, en kristen högtid som firas den 1 november.
Relaterade ord
Trick-or-treating
En aktivitet där barn går från hus till hus för att be om godis på Halloween.
Pumpa
En stor frukt som ofta används som dekoration och snittas i form av skrämmande ansikten under Halloween.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
