Atom: Substantiv / atom /ˈɑːtəm/
Atom avser den minsta enheten av ett grundämne som behåller ämnets kemiska egenskaper. Atomer består av tre typer av subatomära partiklar: protoner (positivt laddade), neutroner (neutrala) och elektroner (negativt laddade). Atomens struktur är central inom kemin och fysiken, där den spelar en avgörande roll i förståelsen av kemiska reaktioner, materiens uppbyggnad och atomkärnans stabilitet.
Definitioner av atom
1. Grundläggande enhet
Den minsta delen av ett grundämne som fortfarande har ämnets egenskaper.
2. Subatomär struktur
En enhet som består av protoner, neutroner och elektroner, vilka samverkar för att bilda materia.
Exempel på ”atom” i en mening
- Vattnets molekyler består av två väteatomer och en syreatom.
- Forskningen kring atomers struktur har revolutionerat vår förståelse av kemi.
- En atom kan inte delas upp i mindre delar utan att förlora sina kemiska egenskaper.
- Radioaktiva atomer kan förändras genom att avge strålning.
- Den moderna fysiken bygger på en djup förståelse av atomens beteende.
Synonymer till atom
- Partikel
- Enhet
Ursprung
Ordet ”atom” härstammar från det grekiska ordet ”atomos”, som betyder ”odelbar”. Termen användes först av de grekiska filosoferna för att beskriva den minsta möjliga enheten av materia.
Relaterade ord
Molekyl
En sammansättning av två eller flera atomer som är kemiskt bundna till varandra.
Kärnfysik
Studiet av atomkärnor och deras egenskaper, inklusive radioaktivitet och kärnreaktioner.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
