Karisma: Substantiv / ka·ris·ma /kaˈrɪsma/
Karisma avser en personlig egenskap som ger en individ en särskild förmåga att attrahera, inspirera eller påverka andra människor. Denna egenskap kan upplevas som en magnetisk charm eller utstrålning som ofta leder till beundran och följsamhet.
Definitioner av karisma
1. Personlig utstrålning
En unik förmåga att dra till sig och engagera människor genom ens personlighet.
2. Ledarskapskvalitet
En egenskap som gör att en person kan inspirera och motivera andra, ofta för att nå gemensamma mål.
Exempel på ”karisma” i en mening
- Hans karisma gjorde att han blev en populär ledare bland sina kollegor.
- Hon hade en naturlig karisma som fångade allas uppmärksamhet under presentationen.
- Politikern förstod vikten av karisma för att vinna väljarnas förtroende.
- Hennes karisma och charm bidrog till att hon fick många nya vänner.
- En stor del av hans framgång som skådespelare berodde på hans karisma på scen.
Synonymer till karisma
- Utstrålning
- Charm
- Personlighet
Ursprung
Ordet ”karisma” kommer från grekiskans ”charisma,” som betyder ”gåva” eller ”favor.” Det har använts för att beskriva en speciell egenskap hos individer som gör dem exceptionella i sociala sammanhang.
Ordets historia
Etymologi
Begreppet har utvecklats för att innefatta både personliga och sociala aspekter av hur människor relaterar till varandra, särskilt inom ledarskap och offentlighet.
Relaterade ord
Karismatisk
En term som används för att beskriva något som är relaterat till karisma.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
