Obstinat: Adjektiv / ob·sti·nat /ˈɔbstɪnət/
Obstinat beskriver en person som är envis och motsträvig, ofta i sin vägran att ändra åsikt eller beteende, även när det finns goda skäl att göra det. Termen används för att karaktärisera personer som håller fast vid sina uppfattningar eller handlingar trots motargument eller påtryckningar.
Definitioner av obstinat
1. Envishet
En egenskap där en person vägrar att ändra åsikt eller beteende, trots bevis eller argument.
2. Motsträvighet
Att aktivt motsätta sig förändringar eller förslag, ofta utan rimlig grund.
Exempel på ”obstinat” i en mening
- Han var så obstinat att han vägrade lyssna på sina vänners råd.
- Trots upprepade förklaringar förblev hon obstinat i sin åsikt.
- Hans obstinata natur gjorde det svårt att nå en kompromiss.
- Barnet blev obstinat när det var dags att städa sitt rum.
- Att vara så obstinat kan leda till konflikter i teamet.
Synonymer till obstinat
- Envis
- Stubborn (engelska)
- Motsträvig
- Obeveklig
Ursprung
Ordet ”obstinat” har sina rötter i latinets ”obstinatus”, som betyder ”envis” eller ”motsträvig”.
Ordets historia
Etymologi
Termen har använts inom språket i århundraden för att beskriva personer med en stark vilja som inte lätt låter sig påverkas.
Första kända användning
Användningen av ”obstinat” kan spåras tillbaka till tidiga latinska texter där det refererades till envisa karaktärer.
Relaterade termer
Obstinering
En situation där någon uppvisar en extrem grad av envishet, ofta med negativa konsekvenser.
Envis
En egenskap eller beteende där någon vägrar att ge med sig eller anpassa sig.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
