Destruktion: Substantiv / de·struk·tion /dɛsˈtrʊkʃən/
Destruktion avser processen att förstöra eller radera något helt. Termen används ofta för att beskriva en nedbrytningsprocess, oavsett om den är fysisk, som i fall av materiell förstörelse, eller konceptuell, som i att avvisa en idé eller ett begrepp.
Definitioner av destruktion
1. Förstörelse av objekt
En fysisk process där något bryts ner, förstörs eller raderas.
2. Nedbrytning av idéer
Att avvisa eller förkasta en idé, teori eller koncept.
Exempel på ”destruktion” i en mening
- Skogsavverkning kan leda till en omfattande destruktion av livsmiljöer.
- Filmen visade den destruktion som följde efter kriget.
- Forskningen fokuserade på destruktion av skadliga ämnen i miljön.
- Det är viktigt att förstå mekanismerna bakom den destruktion som inträffar vid naturkatastrofer.
- Debatten handlade om destruktion av traditionella värderingar i det moderna samhället.
Synonymer till destruktion
- Förstörelse
- Nedbrytning
- Eliminering
- Radering
Ursprung
Ordet ”destruktion” härstammar från latinska ”destructio”, som betyder ”att bryta ner” eller ”att förstöra”.
Ordets historia
Etymologi
Termen har använts inom olika discipliner för att beskriva både fysisk och konceptuell förstörelse.
Första kända användning
Användningen av termen går tillbaka till antiken, då den användes för att beskriva både naturliga och mänskliga orsaker till förstörelse.
Relaterade termer
Destruktiv
Som orsakar eller innebär förstörelse, ofta använt för att beskriva skadliga handlingar eller processer.
Rivning
Processen av att fysiskt ta bort eller förstöra en struktur, ofta i byggnads- eller stadsutvecklingssammanhang.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
