Kompetens: Substantiv / kom·pe·tens /kɔmˈpeːtɛns/
Kompetens avser en individs förmåga att utföra specifika uppgifter eller roller, baserat på kunskap, färdigheter och erfarenheter. Kompetens kan också referera till en organisations kapabilitet att nå sina mål och leverera resultat. Begreppet används ofta inom arbetsliv och utbildning för att bedöma prestationer och utvecklingsbehov.
Definitioner av kompetens
1. Förmåga att utföra uppgifter
Den kunskap och de färdigheter som krävs för att effektivt utföra ett arbete eller en specifik uppgift.
2. Professionell kapabilitet
En individs eller organisations förmåga att leverera resultat och uppfylla krav.
Exempel på ”kompetens” i en mening
- Hans kompetens inom programmering gjorde honom till en värdefull medlem av teamet.
- Företaget investerade i utbildning för att förbättra medarbetarnas kompetens.
- Att ha god kompetens inom kommunikation är viktigt för ledarskap.
- Hon visade prov på stor kompetens i sitt arbete med projektledning.
- Kompetensutveckling är en central del av personalens karriärplanering.
Synonymer till kompetens
- Färdighet
- Kvalifikation
- Kapabilitet
Ursprung
Ordet ”kompetens” härstammar från latinets ”competentia”, som betyder ”att vara lämplig” eller ”ha rätt att delta”.
Ordets historia
Etymologi
Termen har utvecklats över tid för att beskriva både individuella och organisatoriska förmågor inom olika områden.
Första kända användning
Kompetensbegreppet började användas inom utbildning och arbetsliv för att bedöma och utveckla färdigheter.
Relaterade termer
Kompetensutveckling
Processen för att förbättra en individs färdigheter och kunskaper för att öka deras yrkeskompetens.
Kvalifikationer
De specifika krav eller certifikat som krävs för att utföra ett visst arbete eller en viss funktion.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.