Vagabond: Substantiv / vag·a·bond /
Vagabond syftar på en person som reser runt utan fast hemvist eller bestämd plats att bo. Vagabonder lever ofta ett nomadiskt liv, vilket innebär att de flyttar från plats till plats och kan vara utan permanent arbete eller stabil inkomst. Termen används ibland för att beskriva personer som är hemlösa eller lever utanför samhällets normer.
Definitioner av vagabond
1. Reseform
En person som reser utan fast hem eller adress.
2. Nomadisk livsstil
En livsstil präglad av ständiga förflyttningar och brist på permanent bosättning.
Exempel på ”vagabond” i en mening
- Som vagabond reste hon genom Europa utan att stanna på ett ställe för länge.
- Vagabonder har ofta en unik förmåga att anpassa sig till olika miljöer.
- Berättelser om vagabonder och deras äventyr har fängslat människor i generationer.
- Han blev en vagabond efter att ha sagt upp sig från sitt jobb och sålt alla sina ägodelar.
- Att leva som en vagabond kan ge en känsla av frihet, men också osäkerhet.
Synonymer till vagabond
- Nomad
- Resenär
- Vandringsman
Ursprung
Ordet ”vagabond” har latinskt ursprung och användes ursprungligen för att beskriva personer som rörde sig utan fast hem.
Relaterade termer
Nomad
En person som regelbundet flyttar mellan olika platser, ofta i jakt på resurser eller arbete.
Hemlös
En person som saknar fast bostad och lever på gatan eller i tillfälliga boenden.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
