Åtal: Substantiv / å·tal /ˈoːˌtɑːl/
Åtal avser den formella anklagelsen som riktas mot en person eller en grupp i en domstol. Det är en rättslig process där en åklagare anklagar en person för ett brott och begär att domstolen ska döma den anklagade för det aktuella brottet. Åtal inleds vanligtvis när åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att en rättegång ska hållas.
Definitioner av åtal
1. Formell anklagelse i en domstol
En juridisk process där en person anklagas för ett brott och en rättegång hålls för att avgöra skuldfrågan.
2. Beslut om att väcka åtal
Det formella beslutet som tas av en åklagare att föra en brottsmisstanke till domstol.
Exempel på ”åtal” i en mening
- Åklagaren beslutade att väcka åtal mot den misstänkte för grov stöld.
- Under rättegången försvarade advokaten sin klient mot åtalet.
- Domstolen behandlade flera åtal för skattebrott under förra veckan.
- Om tillräckliga bevis saknas kan åtal komma att läggas ned.
- Efter flera månaders utredning väcktes åtal för bedrägeri.
Synonymer till åtal
- Rättsprocess
- Anklagelse
- Brottsmål
Ursprung
Ordet ”åtal” har använts i svenska språket för att beskriva den formella processen där en person anklagas för ett brott. Det exakta språkliga ursprunget är inte helt klarlagt, men termen har länge varit central inom rättsväsendet.
Ordets historia
Etymologi
Termen ”åtal” har historiskt använts inom juridiken för att beskriva en formell anklagelse mot en person eller en grupp i samband med brottmål. Ordet är väl etablerat i det svenska rättssystemet.
Första kända användning
”Åtal” har länge varit ett etablerat begrepp inom rättsväsendet och används för att beskriva processen när en anklagelse förs till domstol för prövning.
Relaterade ord
Anklagelse
Ett påstående om att någon har begått ett brott eller felaktighet.
Rättegång
En juridisk process där en domstol prövar om en anklagad person är skyldig till ett brott.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
