Hult: Substantiv / hult /hu:lt/
Hult refererar till en liten, tät skog eller skogsbacke. Termen används för att beskriva områden med hög och tät vegetation, ofta med en känsla av att vara skyddad eller avskild. Hult används numera nästan uteslutande inom poesi och dialekt samt i ortnamn såsom Hult, Hulta och Älmhult. Ordet har en rik etymologisk historia och har förtjänat en bredare användning i det moderna språket.
Definitioner av hult
1. Liten (tät) skog
En liten och tät skog eller skogsbacke, där träden växer tätt.
2. Hög, tät skog
En plats med hög och tät vegetation, vilket skapar en mörk och skyddad miljö.
Exempel på ”hult” i en mening
- Barnen lekte i det lilla hult som fanns bakom huset.
- Fåglarna kvittrade i det hult som var omgiven av tät vegetation.
- Under vår vandring stötte vi på ett hult med vitsippor i full blom.
- Det fanns en gammal koja i hultet där vi brukade leka som barn.
Synonymer till hult
- Skogsdunge
- Skogsbacke
- Tät skog
Ursprung
Ordet ”hult” härstammar från det fornnordiska språket och har använts för att beskriva specifika vegetationsområden.
Ordets historia
Etymologi
Termen har en lång historia i svenskan och har kvarstått i bruk genom århundradena.
Första kända användning
Begreppet har använts i litteraturen och geografiska beskrivningar under lång tid.
Relaterade ord
Hultsmark
Område med hög vegetation, ofta med små sänkor eller fördjupningar.
Hultande
Beskriver en plats som är skyddad eller döljer sig bakom omgivande landskap.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
