Elixir: Substantiv / e·lix·ir /ɪˈlɪksɪr/
Elixir avser en vätska som anses ha mirakulösa egenskaper, ofta i medicinskt eller alkemiskt sammanhang. Termen används också för att beskriva en lösning som har förmågan att lösa upp eller rena ämnen. Elixir kan förekomma i olika kulturella och historiska kontexter, där de ofta ses som en symbol för liv, hälsa eller förnyelse.
Definitioner av elixir
1. Medicinsk lösning
En vätska som innehåller läkemedel eller aktiva ingredienser, ofta sötad för att göra den mer smaklig.
2. Alkemi
En mytisk substans som sägs kunna förvandla basmetaller till guld eller ge evigt liv.
Exempel på ”elixir” i en mening
- Apotekaren i TV-spelet gav mig ett elixir för att lindra min hosta.
- Alkemisten sökte efter det legendariska elixiret som skulle ge evigt liv.
- Hon trodde att elixiret skulle bota alla hennes bekymmer.
- I vissa kulturer betraktas honungsblandningar som ett naturligt elixir för hälsa.
- Elixiret som fanns i berättelserna var alltid svårt att få tag på.
Synonymer till elixir
- Mirakellösning
- Läkemedel
- Träning
Ursprung
Ordet ”elixir” har sitt ursprung i det arabiska ordet ”al-iksir”, som hänvisade till en substans som kunde omvandla material eller ge liv.
Ordets historia
Etymologi
Termen har använts i olika sammanhang sedan medeltiden, särskilt inom medicin och alkemi, där den representerade en önskan om livsförlängning eller transformation.
Första kända användning
Det första kända användandet av termen kan spåras tillbaka till antikens Grekland och Rom, där elixir ofta var kopplade till gudar och mytologi.
Relaterade ord
Infusion
En process där växtdelar blötläggs i en vätska för att extrahera smak och medicinska egenskaper.
Tinktur
En koncentrerad lösning av ett läkemedel i alkohol eller annan vätska.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
