Peak: Substantiv / peak /piːk/
Peak refererar till den högsta punkten av något, ofta relaterat till mätningar eller nivåer inom olika områden, såsom ekonomi, prestation, eller geografi. Inom olika sammanhang kan det syfta på maximala värden, toppar i statistik, eller specifika tidsperioder när något når sin högsta potential eller aktivitet.
Definitioner av peak
1. Högsta punkt
Den mest framträdande eller högsta delen av något, exempelvis en bergstopp eller en prestationsnivå.
2. Maximalt värde
Det högsta mätvärdet inom en viss tidsram eller datamängd.
Exempel på ”peak” i en mening
- Turismen når sin peak under sommarmånaderna.
- Aktiemarknaden upplevde en peak innan den sjönk dramatiskt.
- Hon peakade i karriären när hon blev utnämnd till chef.
- Temperaturen förväntas peaka senare i eftermiddag.
- Detta är peaken av vårt årliga försäljningsresultat.
Synonymer till peak
- Topp
- Maximalt
- Huvudpunkt
Ursprung
Ordet ”peak” kommer från det gamla engelska ordet ”pec”, vilket betyder spets eller topp.
Ordets historia
Etymologi
Termen började användas i engelskan under medeltiden och har sedan dess utvecklats för att beskriva olika former av högsta punkter i flera sammanhang.
Första kända användning
Den första kända användningen av ”peak” i skrift dateras tillbaka till 1300-talet.
Relaterade ord
Peak load
Refererar till den högsta efterfrågan på energi eller resurser under en viss tidsperiod.
Peak performance
Det tillstånd när individer eller grupper presterar på sin absolut högsta nivå.
Peak season
Den period då efterfrågan är som högst för en specifik produkt eller tjänst, ofta under vissa årstider.
Alejandro Andersson är utbildad journalist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete. Språknörd. Grundare av Ordbetydelse.se.
